Är i slutet av Öde av Christine Falkenland och njuter ohejdat av hennes språk, sätt att skriva, och tom mörkret njuter jag av - det är en riktigt bra bok! Dock är det mycket religion i den, intressant, men inget jag kan känna igen mig i. Men allt det andra kan jag försöka känna igen mig i, ensamheten, rädslan, utnyttjandet, skräcken, instängdheten, ja, mörkret helt enkelt.
Jag ser fram emot att läsa mer av Falkenland!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar