Visar inlägg med etikett Cora Sandel. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Cora Sandel. Visa alla inlägg

04 augusti 2011

Sånt man aldrig glömmer

Jag älskar att jag år efter jag har läst en bok fortfarande kan minnas vissa scener och bara mysa vid tanken på dem, och i hemlighet önskar jag att själv få uppleva såna scener på riktigt.

Det finns två scener i en bok, som jag aldrig glömt. Romantiska scener, självklart.
Scenerna utspelar sig på sidorna 119-121 och 207-210 i boken Alberte och Jakob av Cora Sandel (första boken i en trilogi). Älskar de scenerna! Kan år ut och år in komma tillbaks till den boken och bara läsa de sidorna och sen känna mig nöjd ett bra tag. ^^
Finns nog fler böcker som kan ge mig samma sak, men kan tyvärr inte komma på några just nu. Ska försöka komma på fler, kan behövas ha nåt att bli nöjd över nu när hösten närmar sig. Nånting som kan värma en ensam själ.

06 april 2011

Tunga böcker

Läser Bara Alberte av Cora Sandel, sista boken i trilogin om Alberte, och det är tungt. Inte tungt som i dåligt, tungt som i bra, men tungt likaså. Tyckte jag läste nåt så fruktansvärt mycket igår kväll och inatt i den, men egentligen hade jag inte läst så många sidor, men innehållet gör så det känns som att man läst mycket.
Boken är jättebra, man lever in i den, och i dess svärta, och just därför känns det som att det behövs läsas en andra bok, med lite mer flyt, trots att jag sagt att jag ska bli bättre på att läsa en bok i taget. :-P Men detta är ett undantag! Behövs undantag ibland. ^^

Vilken andra bok ska jag läsa då? Hmm. Kanske en bok av Tamara McKinley? Jag brukar kunna läsa hennes böcker med ett bra flyt. :-)

23 januari 2011

Bokcirkeln på SR

Ska nu ta tag i att läsa en bok som de har i Bokcirkeln på SR (Sveriges Radio) och njuta av det! :-) Håller på att läsa Alberte-serien som är en av böckerna i Bokcirkeln (Alberte och Jakob, Alberte och friheten och Bara Alberte), har dock läst de två första böckerna för flera år sen, så det är spännande! Än så länge är de bra. ^^
Känner så för Alberte, hon fryser på så många vis i det instängda kalla Norge - usch! Jag märkte inte det första gången jag läste boken, hur hon frös och var instängd (kanske för att jag själv var i samma sits...), det är först nu jag nästan själv kan känna det. Stackarn. Men samtidigt så kan nog vem som helst känna igen sig i det, på sina egna vis, för under tonåren fryser vi alla och är instängda en eller annan gång, eller hela tiden.
Tur man blir vuxen tillslut, trots allt. ;-)