Astrid Lindgren i mitt hjärta, som hon är i mångas hjärtan

Jag minns några böcker av Astrid Lindgren som stod mig en smula extra nära när jag var liten, Vi på Saltkråkan, Boken om Pippi Långstrump, Ronja Rövardotter och Bröderna Lejonhjärta, också Mästerdetektiven Blomkvist lever farligt - fast då var jag i början av tonåren när jag läste den.

Vi på Saltkråkan och Boken om Pippi Långstrump minns jag därför jag hittade dem hemma hos mormor i en låda, en låda där mammas böcker från när hon var liten låg och dammade, och det slutade med att jag tog hem flera av mammas gamla böcker och läste dem själv eller lyssnade på dem när mamma eller pappa läste.

Ronja Rövardotter minns jag därför vi hade bokcirklar i skolan när jag gick i årskurs 2-3, och då valde jag den boken framför några andra - och älskade den! Kan nog säga ärligt att Ronja Rövardotter är den allra bästa boken av Astrid Lindgren, tycker jag.

Bröderna Lejonhjärta minns jag därför fröknarna i årskurs 2-3 började läsa den när en klasskompis till oss dog, en av fröknarna tyckte att den passade in i situationen. Jag minns det så väl, för jag satt i den frökens knä och grät när hon började läsa Bröderna Lejonhjärta, och jag minns att det var en slags tröst i allting. Böcker kan läka mycket i en, det borde jag veta, som älskar att läsa.

Mästerdetektiven Blomkvist lever farligt minns jag därför jag hade inget att läsa och var hemma hos mormor just då, så hittade jag den i en bokhylla där och tog fram den och satte mig i en fåtölj och började läsa den. Åh, den var spännande och bra! Kommer ihåg att jag satt i den fåtöljen mest hela tiden och läste boken och var helt salig.

Annars minns jag filmerna som är baserade på böckerna av Astrid Lindgren, Vi på Saltkråkan, Emil i Lönneberga, Ronja Rövardotter, Pippi Långstrump, Lotta på Bråkmakargatan - ja, nästan alla filmerna minns jag! De är ju så bra!

Det är tur och lycka att Astrid Lindgren kom på denna jord och gav oss allt detta - tack, Astrid! ^^

Ska kanske rädda mig med en bok om Homan?

Har gått och blivit hopplös igen när det kommer till att läsa (fast det går ju bra att läsa Den glömda trädgården av Kate Morton, är ju en bok i min smak, men saknar att kunna välja mellan 2-3 böcker...), så därför undrar jag om jag ska rädda mig med en bok om Homan, Högt spel av Jan Mårtenson.

För några år sen, eller flera kanske är rättare sagt, kom jag av en slump över en bok av Jan Mårtenson, Drakguldet, och märkte väldigt snabbt att trots att det var en deckare (som jag sagt förr, så är deckare egentligen inte min typ av genre), så var den en bok i min smak. Så jag fortsatte köpa och läsa flera böcker av Jan Mårtenson och märkte att samme man, Homan, var huvudrollen (tillsammans med sin siameskatt, Cléo de Merode) i böckerna - det gillade jag med!
På allt så var det inte de där typiska deckarna som oftast är populärast, utan det var, som det står på baksidan av Högt spel, "lustfyllda måltider med utsökta viner och kulturhistoriska vandringar i tid och rum." Underbart!

Tyvärr har jag de senaste 2-3 åren läst mindre och mindre av Jan Mårtenson, men jag har känt att jag velat läst en deckare av nåt slag på sistone, så varför inte läsa om Homan och Cléo de Merode och deras äventyr. (Och som jag har förstått det, så ska tydligen Homan ha blivit kärlekskrank och skaffat sig en stilig kvinna, Francine, som kommer följa med i de senare böckerna - spännande!)

Så om man gillar mysiga deckare med mer vin än blod mellan raderna, så borde man kolla in Jan Mårtenson!

Tunga böcker

Läser Bara Alberte av Cora Sandel, sista boken i trilogin om Alberte, och det är tungt. Inte tungt som i dåligt, tungt som i bra, men tungt likaså. Tyckte jag läste nåt så fruktansvärt mycket igår kväll och inatt i den, men egentligen hade jag inte läst så många sidor, men innehållet gör så det känns som att man läst mycket.
Boken är jättebra, man lever in i den, och i dess svärta, och just därför känns det som att det behövs läsas en andra bok, med lite mer flyt, trots att jag sagt att jag ska bli bättre på att läsa en bok i taget. :-P Men detta är ett undantag! Behövs undantag ibland. ^^

Vilken andra bok ska jag läsa då? Hmm. Kanske en bok av Tamara McKinley? Jag brukar kunna läsa hennes böcker med ett bra flyt. :-)

Läsa om och om och om igen (serier)

Ett tag läste jag om de första böckerna i serierna, så fort det kom ut en ny bok i serierna, utan att ens komma till den nya boken som kommit ut. Det blev som en upprepning som man blev sjukt less på tillslut, för man kom ju ingenstans, var bara kvar på samma skitplats hela tiden.
Nu har jag bestämt mig! Jag tänker inte börja läsa en serie där böckerna hänger ihop som ler och långhalm förrän sista boken i serien har kommit ut och går att läsa - punkt!

Som tur är har sista boken i serien om Ayla av Jean M. Auel nu äntligen kommit ut, och jag behövde inte vänta lika länge som andra gjort (vissa gav upp redan på 80-talet, som jag har hört) - woho! :-D
Så idag ska jag börja läsa om Grottbjörnens folk (första boken av sex i serien) utan att oroa mig att behöva läsa om hela alltet om 5 år eller 10 år eller liknande, så himmelskt underbart! Har ju läst den boken minst två gånger förut pga att serien inte var avslutad. Men nu slipper jag det! Om jag inte vill det, nån gång, förstås. ;-)

Sen får man hoppas att avslutade serier fortsätter vara avslutade... Har ju hänt att författare har gjort nån till bok i en serie som varit avslutad i flera år, faktiskt. :-P
Men det ska jag inte tänka på nu! Blir alltid nöjd och glad när man kan läsa en serie utan att behöva oroa sig att behöva läsa om allting i framtiden, om man inte vill det förstås, men det är en helt annan sak. ^^

Är nog 6 år sen eller nåt sånt sen jag läste Grottbjörnens folk sist, så det känns spännande! :-D Nåt må jag ha glömt... Hmm. Vad? ^^

Att erkänna att man hatar vissa böcker

Jag är riktigt feg när det kommer till att hata vissa böcker, eller rättare sagt, jag försöker se det bästa i alla böcker jag läser, beror på hur man ser på saker och ting.

När jag gick i 8an eller 9an hade vi Elevens val ibland, och en gång fanns det ett val där vi skulle få läsa böcker och se på filmer och sen prata om det, vilket jag förstås tog. Läraren som hade det valet kände mig lite, för hon brukade vara i min klass, och hon sa att hon var en sån där läsare som fast hon kanske inte gillade boken ändå alltid läste ut den, också vände hon sig mot mig och sa att jag var nog exakt likadan. Jag jakade, men innerst inne visste jag inte riktigt om det var sant, men nu när jag är äldre tror jag nog att det stämmer ganska bra.

Jag kan ogilla böcker på ett eller annat sätt, men jag läser ut dem tillslut ändå, trots att jag kan behöva börja läsa om dem några tusentals gånger innan jag verkligen pallar att läsa ut dem, och ibland kan jag ändra mig efter att ha läst ut dem, för då kan vissa partier i boken ha varit så djävulskt bra, så det var värt att läsa allt, tusentals gånger. :-)

Så jag kan nog aldrig bli en kritiker, det skulle inte passa mig som vill se det bästa i allt och alla. :-P

Böcker man inte läst ut

Har ju hänt mig flera gånger att jag har läst en bok och sen bara slutat läsa den efter bara 50 sidor eller ibland när det bara är 50 sidor kvar av boken. Gud vet varför jag gör så - dumt är det!
Men jag tänkte ju ändra mig nu och bara läsa en bok i taget, så kanske jag faktiskt läser ut varje bok jag börjar läsa - smart! ;-)

Iaf så tänkte jag nu att jag skulle antingen läsa Grottbjörnens folk av Jean M. Auel, som jag redan har läst en eller två gånger men är värd att läsas om nu när sista boken kommit ut, eller så tänkte jag läsa Blonde av Joyce Carol Oates, som jag två gånger börjat läst men inte avslutat och som därför är värd att läsas ut.

Men så kom jag på att jag har börjat läst två böcker av Colleen McCullough men som jag inte läste ut, ingen av dem, och eftersom jag har läst ut minst en bok av de andra två författarna, men ingen av Colleen McCullough, så säger det vilken jag ska välja, tycker jag.

Älskar mitt sätt att bestämma hur jag ska välja vad jag ska välja, så invecklat och krångligt som bara går. ;-)

Så nu är frågan vilken av de två böckerna som jag bara började läsa av henne förut och aldrig avslutade, ska välja, Törnfåglarna eller Frestelsen? Hmm. Båda verkar bra och båda vill jag läsa.

*peppar peppar ta i trä*

Läser Alias Grace av Margaret Atwood och det går riktigt bra! :-D Men som jag skrev som titel, *peppar peppar ta i trä*, också brukar man säga, "Man ska inte ropa hej förrän..." Och det är sant! :-P
Men jag har hunnit läst ända till sidan 359 av 503 sidor, det går framåt och känns nåt så himmelskt skönt. ^^

Den handlar om Grace, som är 32 år, det är 1800-tal, och hon sitter i fängelset för morden på en kvinna och en man som hon begick tillsammans med en man när hon var 16 år, också handlar det om en ung doktor, Simon, som har henne som nåt slags psykologiskt experiment, han ska försöka ta reda på varför hon mördade och varför hon inte kan minnas det.
Man får följa de två, hur deras liv är och vad de tänker och tycker. Grace berättar sitt livs historia för honom och hur hon minns dagen då morden begicks, medan han skriver upp det och funderar hur han ska gå vidare med det hela.
Mycket, mycket spännande! Man känner på sig att det är nåt lurt eller nåt som inte stämmer, som att det ska bli nån vändning i slutet, och man vet inte vad man ska tro, samtidigt som man gillar Grace trots det hon sitter inne för.

Ska dessutom försöka att läsa en bok i taget, hålla fast i det hur frestande det än är att börja en andra eller en tredje. Disciplin, Amanda! :-P

Må dessutom säga att Margaret Atwood är en av mina favoritförfattare, som är värd att läsas av alla som älskar att läsa, sådetså!